Nu är det jul igen och det 2-benta däggdjuret, kallat "människan", kan återigen upprepa sina 1000-åriga föreställningar om "tingel-tangel" och himlaspel, där ovan molnen.

Åsyftade "Åbäkeri", vars huvudsakliga mening är, att vrida om ett lovande förnuft ur ett fritt självständigt tänkande in i en förödande utförslöpa.

Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli, heter det enligt gammalt talesätt. Det är detta de "Spränglärde" och visa ägnar sig åt, speciellt i juletid. Barnen ska helst sitta på rad och storögt åhöra budskapet om, att "åt oss är en frälsare född". Fram på vårkanten visar de "Spränglärde" vad kultur och bildning är för något.

Jo, det är en blödande, halvt ihjälslagen människa, uppspikad på ett träkors. Jag ställde mig, som barn, en fråga som löd; Varför? Jag fick då veta, att sån´t får barn inte fråga om, för då kanske inte tomten kommer!

/Hilberth Hedning