Trons ansikte

Sanningen är att tron har många ansikten. Jag kan omnämna hundratals exempel, där tro leder till Helvete. Varför är det så? Svaret är: Tro är föreställning, tro har ingenting med sanning att skaffa. Jag har tagit som min uppgift, att förpassa begreppet tro till sagors och myternas skräpkammare. Det omvända förhållandet är när någon säger: "Det tror jag inte på". Jag har genom åren och på grund av min nyfikenhet läst på och kan därför hävda, att jag vet, om inte allt så en hel del. Jag erinrar mig ett samtal med en man, då jag berättade att stjärnor är solar, varvid hans kommentar var just "det tror jag inte på". Han är dock i gott sällskap. Den store allmäktige Guden visade Johannes vad som kommer att ske i de yttersta tiderna. Johannes fick se att stjärnorna föll ner på jorden som fikon från ett träd i storm. Här ser vi, att det än idag finns människor som tror att stjärnor är de små prickar de ser ut att vara. Det är i första hand dessa okunniga stackare de religiösa förkunnarna inriktar sig på. Nu är det inte bara i religiösa sammanhang som tro är gångbar. Politiker är ofta specialister på, att få folk att tro. Ett verkligt skräckexempel är från trettiotalets Tyskland, då nationalsocialismen gick fram som en löpeld och folk bara trodde, då gick det åt Helvete.

/Hilberth Hedning

Varför kallar jag mig Hedning?

Jag hittade en dag ett hål i stängslet, ni vet den där hagen, där de troende håller till och bråkar med varandra. Jag stod helt enkelt inte ut med all denna rappakalja som de religiösa rapparna kräktes ut över folket. Jag begriper inte varför till synes normala människor hänger sig kvar vid någon form av tröstetamp. Kom nu inte och påstå, att jag överdriver. För det första, så är du kvar innanför inhägnaden, en del av er besöker troget vidskepelsens tabernakel och tankar upp nya fantasifoster, solar er i glansen av allehanda mörkmän på vidskepelsens arena, med andra ord, ni har blivit någon. Människan är förvisso ett flockdjur som känner styrka och trygghet i grupp, men varför i allsin dar samlas kring förnuftskannibalismens grytor. Om du ser dig omkring, så hittar du revan i stängslet du också och förresten, gräset är faktiskt grönare här ute.

/Hilberth Hedning