Vildmannen

Vad skiljer en vildmarksmänniska i afrikas djungler från en modern andetroende i ett svenskt bönehus? Syftet med bådas magiska ritualer är faktiskt identiska. Människorna i de djupa djunglerna åkallar skogens andar i hopp om god jakt. Motsvarigheten här hos oss i bönehusen har samma syfte. Ju mer predikanten kan skrämma och locka, ju större hoppas han att kollekten blir, och det blir den. Människan är sig lik, här som där. Det är dock en viss skillnad på dessa två kategorier. Vildmannen, den där som betraktas som den primitive, delar med sig av bytet till sina gruppmedlemmar. I det andra fallet, predikanten, mullan och andra jämförbara, tar bytet till den inre kretsen och ofta till sig själv, klappar sig på kalaskulan och känner sig övermåttan duglig. Ofta står dessa bönerabblare och berättar om den primitive vilden, som de åsett under sina misssionärsuppdrag, och förfasar sig inför vildens hedniska leverne.

Jag skriver i hopp om, att den som läser mina rader, skall inse vilket urbota helkorkat spår kristenheten är inne på. Det gäller för övrigt alla andra själsliga sjukdomstillstånd i den religiösa branschen.

/Hilberth Hedning